Rottweilern Aquena

Vilka fantatiska människor jag har som läser bloggen! TACK TACK TACK för snälla kommentarer! Jag blir så glad.

Det är så mycket prestige i hundvärlden, som i alla andra sporter så ska man prestera. Det pratas mycket om titlar. Titlar som våra hundar inte har ett dugg nytta av, men det ger förstås en boost till ägaren. Jag ska inte ljuga och säger att jag inte tycker titlar är kul, för det är det. Men det är långt ifrån viktigast.

Jag har lidit av en sån otrolig prestationsångest, folk förväntar sig så mycket av en. Har känt mig speciellt pressad eftersom att jag är en ung tjej med rottweiler, hur seriös kan jag vara? Har jag tagit mig vatten över huvudet och kommer jag att falla?
Ännu värre måste det vara för unga killar med rottweiler, kukförlängare tänker nog många då.

När folk tittar kritiskt på en och frågar "en rottweiler? jahaa, hur går det då?" som att de förväntar sig att det går åt helvette så undrar jag, vad vinner dessa människor på att det går dåligt för mig?
Sämst bemötande har jag faktiskt fått på olika brukshundsklubbar, nu håller jag mig till VBK där jag trivs jättebra. Det är väldigt bra stämning och det verkar i alla fall som att folk vill att det ska gå bra för en och hjälper gärna till på vägen, folk verkar ha sett förbi min ålder och istället för att vara överlägsna för att de kan mera så delar de med sig av sin kunskap på ett schysst sätt.

Hur som helst, jag hade inte förväntat mig så här bra respons från er läsare. Så tack för att ni tror på mig och min hund, det betyder jättemycket. Jag känner inte er alla och att ni tar er tid att skriva några snälla rader gör mig rörd.

Nu ska jag rycka upp mig och ta nya tag, ibland behöver man vara svag för att sedan bli stark igen. Jag jobbar bäst i uppförsbacke och säger någon "det är omöjligt" så jobbar jag hårdare, nu känns detta inte som en uppförsbacke utan mer som en bergvägg.
Det är dags att börja klättra med andra ord!

Tack igen alla snälla, en stor kram från oss!